-
Søfteland, Åshild & Hagemann, Kristin
(2024).
Artikkelpresentasjon: ”Et tverrspråkleg perspektiv som utgangspunkt for konseptuell grammatikkundervisning i språkfag”.
-
Søfteland, Åshild
(2024).
Grammatikkdidaktikk anno 2024.
-
Hagemann, Kristin; Hansen, Jessica Pedersen Belisle & Søfteland, Åshild
(2023).
Utvikling av lærarstudentars kunnskap om og haldningar til språkleg variasjon.
-
Gujord, Ann-Kristin Helland; Emilsen, Linda Evenstad & Søfteland, Åshild
(2023).
Syntaktisk og morfologisk utvikling i munnleg tale blant vaksne innlærarar med lite skulegang.
-
Søfteland, Åshild & Hagemann, Kristin
(2023).
En flerspråklig tilnærming til grammatikk for lærerstudenter i norsk.
-
Søfteland, Åshild & Hansen, Jessica Pedersen Belisle
(2023).
Utvikling av lærarstudentars grunntankar om språk .
-
Malmberg, Anja; Søfteland, Åshild & Tiedemann, Therese Lindstrøm
(2023).
Viktiga grammatiska begrepp & GISS-projektet. Presentation av en pilotstudie och ett nytt projekt.
-
Eiesland, Eli Anne; Malmberg, Anja; Søfteland, Åshild & Tiedemann, Therese Lindstrøm
(2023).
Viktiga grammatiska begrepp & GISS-projektet
.
-
Hagemann, Kristin & Søfteland, Åshild
(2023).
Hvordan (og hvorfor) forene grammatikkdidaktikken på tvers av språkfagene? .
-
Hagemann, Kristin & Søfteland, Åshild
(2023).
"Kontekstuell", "funksjonell", "i bruk" og andre grunnleggende begreper i diskusjonen om grammatikkundervisninga.
-
Søfteland, Åshild & Hagemann, Kristin
(2022).
Barns indre språkkompetanse som utgangspunkt for grammatikkundervisning.
-
Emilsen, Linda Evenstad; Gujord, Ann-Kristin Helland & Søfteland, Åshild
(2022).
Hvordan studere språkutvikling hos voksne L2-innlærere med lite skolebakgrunn (ALAN).
-
-
Borthen, Kaja & Søfteland, Åshild
(2022).
Det historiske opphavet til norske finalpartikler.
-
Hagemann, Kristin & Søfteland, Åshild
(2022).
Grammatikkforståelse og kunnskapsoverføring mellom språk i skolen.
-
Søfteland, Åshild & Emilsen, Linda Evenstad
(2022).
Talemålsvariasjon og andrespråksinnlæring.
-
Søfteland, Åshild
(2022).
Pragmatiske analysar av 'veit du' og 'you know' i amerikanorsk.
-
Søfteland, Åshild; Gujord, Ann-Kristin Helland & Emilsen, Linda Evenstad
(2022).
Om å bygge opp eit munnleg andrespråkskorpus på talaranes premiss.
-
Emilsen, Linda Evenstad & Søfteland, Åshild
(2022).
Talemålsvariasjon som faktor i andrespråksinnlæring.
-
Søfteland, Åshild & Hagemann, Kristin
(2022).
Grammatikkglede og konseptuell kunnskap. Skisser av eit rammeverk for grammatikkundervisning i norsk skole.
-
Hjelde, Arnstein; Søfteland, Åshild; Kinn, Kari & Putnam, Michael T.
(2021).
Preface.
I Hjelde, Arnstein & Søfteland, Åshild (Red.),
Selected Proceedings of the 10th Workshop on Immigrant Languages in the Americas (WILA 10).
Cascadilla Press.
ISSN 978-1-57473-478-2.
s. v–vii.
-
Stjernholm, Karine; Laake, Signe & Søfteland, Åshild
(2021).
Rapport fra forskerfabrikken – vit.ass. på Tekstlab.
-
Putnam, Michael T.; Lohndal, Terje & Søfteland, Åshild
(2021).
Syntactic change or cross-linguistic influence?: ‘Som’-less relative clauses in American Norwegian.
-
Gujord, Ann-Kristin Helland; Arntzen, Ragnar; Emilsen, Linda Evenstad & Søfteland, Åshild
(2021).
Project presentation ALAN Webinar 22 June - Focus on methods and grammatical development.
-
Gujord, Ann-Kristin Helland; Arntzen, Ragnar; Emilsen, Linda Evenstad & Søfteland, Åshild
(2021).
Adult Acquisition of Norwegian as a second language (ALAN) - Prosjektpresentasjon for lærarar på Nygård skole.
-
Gujord, Ann-Kristin Helland; Arntzen, Ragnar; Emilsen, Linda Evenstad & Søfteland, Åshild
(2021).
Project presentation ALAN Webinar - Focus on target language variation, pragmatics and learner corpus
.
-
Gujord, Ann-Kristin Helland; Arntzen, Ragnar; Emilsen, Linda Evenstad & Søfteland, Åshild
(2021).
How do adult learners with limited educational backgrounds develop their communicative abilities in L2 Norwegian? ALAN 2021-2025.
-
Gujord, Ann-Kristin Helland; Arntzen, Ragnar; Emilsen, Linda Evenstad & Søfteland, Åshild
(2021).
Adult Acquisition of Norwegian as a second language (ALAN) - Metodewebinar.
-
Gujord, Ann-Kristin Helland; Arntzen, Ragnar; Emilsen, Linda Evenstad & Søfteland, Åshild
(2021).
Adult Acquisition of Norwegian as a Second Language (ALAN): Project presentation at the Third LAMUC meeting
.
-
-
-
Søfteland, Åshild & Tandberg, Håkon Naasen
(2019).
PULSpodden – Episode 1.
[Internett].
https://www.hiof.no/for-ansatte/arbeidsstotte/lss/Fagpodkast.
-
Søfteland, Åshild
(2019).
Subjektsfunksjonen i norsk spontantale. Utbrytingskonstruksjonar / Indefinitte subjekt.
-
Søfteland, Åshild
(2019).
Østfoldmål i endring – trendanalyse.
-
Søfteland, Åshild & Emilsen, Linda Evenstad
(2019).
Å tileigne seg norsk som andrespråk i eit dialektparadis.
-
Søfteland, Åshild
(2019).
Tett på – men akk, så fjern. Dannelsesfaget norsk i (full)digitale omgivelser.
-
Søfteland, Åshild; Putnam, Michael T. & Hjelde, Arnstein
(2019).
Variation in Infinitive Markers in American Norwegian.
-
Hjelde, Arnstein & Søfteland, Åshild
(2019).
"Vi lære te bruke skrivemaskin" – om infinitivsmerket i amerikanorsk.
-
Søfteland, Åshild & Hjelde, Arnstein
(2019).
Pragmatiske markørar i amerikanorsk.
-
Søfteland, Åshild
(2019).
Grammatikkbøker og grammatikkundervisning i norsklærarutdanning.
-
Jansson, Benthe Kolberg; Søfteland, Åshild & Bjerke, Christian Bjørn
(2019).
Samtalar om språk i skolen.
-
-
-
Søfteland, Åshild
(2018).
Digital dialektologi - språkdidaktisk bruk av talespråkskorpus.
-
Emilsen, Linda Evenstad & Søfteland, Åshild
(2018).
Å tilegne seg norsk som andrespråk i et dialektparadis : noen metodiske utfordringer når andrespråk møter talemålsvariasjon.
-
Stjernholm, Karine & Søfteland, Åshild
(2018).
Mellom to stolar - det norske dialektlandskapet sett frå nedsida.
-
Søfteland, Åshild
(2018).
Digital dialektologi - språkdidaktisk bruk av talespråkskorpus.
-
Søfteland, Åshild
(2018).
Ingen, nokon og mange som subjekt i spontantale.
-
Emilsen, Linda Evenstad & Søfteland, Åshild
(2018).
Analysing L2 learners interlanguage in a rich dialectal environment – some methodological challenges when SLA meets dialectology.
-
-
-
Søfteland, Åshild
(2017).
"Det var ei jente som besøkte henne av og til." Fleirtydige utbrytingskonstruksjonar i norsk spontantale.
-
Søfteland, Åshild
(2017).
Nordisk dialektkorpus - ei innføring i forsking på nordiske talespråk.
-
Søfteland, Åshild
(2017).
"Det ingen skulle tru at nokon kunne seie." Kvantorar som subjekt i norsk spontantale.
-
Søfteland, Åshild & Stjernholm, Karine
(2017).
Norwegian diglossia?
-
Jansson, Benthe Kolberg; Bjerke, Christian Bjørn; Stjernholm, Karine & Søfteland, Åshild
(2017).
Dialekt og skole i Østfold.
-
Stjernholm, Karine & Søfteland, Åshild
(2016).
Norwegian diglossia? A talk about an unusual Norwegian speech community.
-
Søfteland, Åshild
(2016).
"Det var ei jente som besøkte henne av og til." Fleirtydige utbrytingskonstruksjonar i norsk spontantale.
-
Søfteland, Åshild & Nøklestad, Anders
(2016).
Korpus-workshop.
-
Søfteland, Åshild & Borthen, Kaja
(2016).
Han er kald lufta, sjø. Analysar av den pragmatiske markøren 'sjø' i norske dialektar.
-
Stjernholm, Karine; Søfteland, Åshild & Jansson, Benthe Kolberg
(2016).
Slangen i dialektparadiset? Et prosjekt om en ikke-dialekt og et ikke-sted.
.
-
Søfteland, Åshild
(2015).
Transkripsjon av andrespråksmateriale - presentasjon og diskusjon.
-
Søfteland, Åshild
(2015).
Talespråkskorpus - presentasjon og diskusjon.
-
Søfteland, Åshild & Borthen, Kaja
(2015).
"Æ e trønder æ, sjø!" Semantiske og pragmatiske aspekter ved "sjø".
-
Søfteland, Åshild & Borthen, Kaja
(2015).
About the tag 'sjø'.
-
Søfteland, Åshild
(2014).
”Norsk og nordiske språk”.
-
Søfteland, Åshild
(2014).
”«Ja det er jo det eg seier.» Der grammatikk møter informasjonsstruktur”.
-
Søfteland, Åshild
(2014).
"Utbrytingskonstruksjonen i norsk spontantale".
-
Søfteland, Åshild
(2014).
”«Ja det er jo det eg seier.» Om det- og der-utbryting i norske dialektar”.
-
Søfteland, Åshild
(2013).
"Grensa mellom utbryting og presentering - spesifisitet, presupposisjon og fokus".
-
Søfteland, Åshild
(2013).
”Miniforedrag: Unge forskarar”.
-
Søfteland, Åshild
(2013).
”Ny norsk dialektinnsamling gir ny forståing av grammatikken”.
-
Søfteland, Åshild
(2012).
"Utbrytingskonstruksjonen i norsk spontantale - fokus, presupposisjon og grensa mot presentering (existential)".
-
Søfteland, Åshild
(2012).
"Clefts and existentials in comparison – focus, presupposition and specification".
-
Søfteland, Åshild
(2011).
"De e de som e – om utbrytingskonstruksjonen i spontantale".
-
Søfteland, Åshild
(2010).
"Bruk av subjektsfunksjonen i norsk talespråk".
-
Søfteland, Åshild
(2010).
"Subjektssyntaks og pragmatikk i norsk talespråk".
-
Søfteland, Åshild
(2010).
"Bruk av subjektsfunksjonen i norsk talespråk".
-
Søfteland, Åshild
(2010).
"Cleft constructions in Norwegian spoken language".
-
Søfteland, Åshild
(2010).
"Presentational constructions and sentence initial ’det er’ in Norwegian spoken language".
-
Søfteland, Åshild
(2014).
Utbrytingskonstruksjonen i norsk spontantale.
Universitetet i Oslo.
Fulltekst i vitenarkiv
Vis sammendrag
Avhandlinga skildrar språk i faktisk bruk i samtaler, henta frå talespråkskorpusa
NoTa–Oslo og Nordisk dialektkorpus. Eg har gjort kvantitative og kvalitative studium av subjektsbruk, ekspletivkonstruksjonar og spesielt utbryting:
1. Det er MARI som jobbar på søndagar.
(It is Mary who works on Sundays.)
2. Det er INGEN som jobbar på søndagar.
(There is no one who works on Sundays.)
Om type 1 (det-utbryting) blir det sagt at det utbrotne leddet (Mari) skal innehalde ny informasjon, medan relativsetninga skal innehalde kjent informasjon. I talespråksmaterialet er det derimot slik at dei utbrotne ledda ofte er referensielt kjente, mange pronomen. Relativsetningane er alltid logisk presupponerte, slik at innhaldet blir framstilt som om det var kjent, men det varierer i kor stor grad dei faktisk er det.
Mange omtalar det-utbryting som ein fokuskonstruksjon, og eg viser at dette ikkje kan bety ny og viktig informasjon generelt, blant anna fordi den òg brukast i typisk tilbake-meldande ytringar som Ja det er det som er. Eg viser at fokus i det-utbryting må vere den relasjonelt nye koplinga som blir gjort mellom dei to delane i konstruksjonen. Fokustypen er òg ein uttømmande identifikasjon: Utbrytingssetninga framstiller Mari som den einaste som jobbar på søndagar.
Type 2 (presenteringsutbryting) er svært lite omtalt i litteraturen. Den fungerer på fleire måtar motsett. I denne konstruksjonen blir innhaldet framstilt som om det var nytt, men det varierer i kor stor grad det faktisk er det. Som vist har setningar av type 2 there som subjekt i engelsk, og den har der i mange norske dialektar. Konstruksjonen har også andre tilhøve for eksistens og mengde.
I praksis er det likevel vanskeleg å skilje dei to typane frå kvarandre.
Den generelle studien av alle subjekta viser at eit overveldande fleirtal av norske subjekt er pronomen. Det er bare 6% ikkje-pronominale nominalfrasar. Over ein fjerdedel av setningane har det som subjekt. Det er ofte ekspletivt, men kan også referere til veldig mykje forskjellig – noko som gjer det til eit praktisk verktøy i spontan kommunikasjon.
Avhandlinga inneheld òg ein stor del forskingshistorie over dei relevante konstruksjonane, og brukar elles mykje plass på å klargjere viktig pragmatisk og semantisk terminologi.