Ukas forskerportrett: Ida Larsson

Hva forsker du på?  

Grundfrågan i min forskning är hur vi ska förstå den kreativa kompetens som gör det möjligt för oss att producera eller förstå oändligt många helt nya meningar (no. setningar) och texter. Jag undersöker hur språkkompetensen kan variera i Norden, hur den kan förändras över tid, och hur den beror av den sociala och språkliga kontexten. Inom ramen för ELLA-programmet har vi just påbörjat ett projekt om flerspråklig kompetens hos olika typer av talare.

Forskningen ska alltså bidra till vår kunskap om oss själva (som annan humaniora), och om de kognitiva  och sociala faktorer som spelar roll för utvecklingen av språkkompetensen hos individen. Jag vill bättre förstå både vad som är gemensamt för alla människor, vad som kan skilja olika talare åt (t.ex. olika elever i ett klassrum), och vad som krävs för att vi ska utveckla modersmålskompetens.

Hva handlet din mest leste publikasjon om?

För några år sedan skrev jag och professor Janne Bondi Johannessen (UiO) ett par artiklar om norska och svenska i Amerika som har diskuterats en del. Vi visar bland annat att ordföljden i både norska och svenska förändras i den amerikanska kontexten, eftersom talarna får för lite input (dvs. hör för lite av sitt modersmål) i barndomen. Det är ett rätt bra exempel på hur individens grammatiska system kan bero på kontextuella faktorer. Studien visar samtidigt också att inläraren (barnet) inte bara härmar omgivningens språk, eller hämtar från det dominerande språket (som här är engelska) utan konstruerar sin egen grammatik med hjälp av input och medfödda kognitiva  principer. https://www.duo.uio.no/handle/10852/43564

Hva motiverte deg til å velge en forskerkarriere?

Jag har velat skriva så länge jag kan minnas och fick mycket uppmuntran när jag var liten. Jag har också alltid blivit både envis och frustrerad när det är saker jag inte förstår. Under andra terminen med nordiska språk i Uppsala fick vi läsa en klassisk liten lärobok som heter Grammatik på villovägar (redigerad av Ulf Teleman 1987), som diskuterar olika typer av grammatiska problem. Jag upptäckte då att språkvetenskapen kombinerar den typ av problemlösning som jag annars kände till från naturvetenskap och matematik med humanistiska frågor. När jag sedan hittade egna problem som jag ville lösa var det ingen återvändo.

Hvis du kunne forandre noe i forskningsverden, hva hadde det blitt? Hvorfor?

Vi har fortfarande en bit att gå när det gäller jämställdhet. Det handlar t.ex. om fördelningen av det man kan kalla akademiskt hushållsarbete (sånt som måste göras för att verksamheten ska fungera men som inte är meriterande), representation i pensum och citeringar, meritvärdering, hur olika grupper av människor kan göra sig hörda och blir bemötta, men också om den bristande självtillit som är rätt vanlig bland (yngre) kvinnliga forskare. Vi behöver bredda rekryteringen till forskarnivå, uppmuntra och stötta yngre kvinnor och de som inte har akademisk bakgrund. Det krävs dessutom strukturella förändringar.

Har du noen råd til unge studenter på HIØ som ønsker å starte på en forskerkarriere?

Forskning är ett krävande arbete, och det kommer att dyka upp motgångar. Då behöver man ha bra folk runt sig. En handledare man kan prata med, vänner som stöttar, och kolleger som är i samma fas i karriären (eller som har kommit lite längre) kan ha stor betydelse.

Er det noen saker du er spesielt opptatt av ved HiØ utenom det rent forskerfaglige?

Jag är inblandad på lite olika sätt i högskolans språksatsning, både som vetenskaplig ledare för ELLA-programmet och som deltagare i ett av undervisningsprojekten i STAS. I STAS planerar vi en introduktion för alla nya språkstudenter i augusti, som jag tror kommer att bli väldigt spännande.

Hvem ville du helst ta en kaffe med (kollega, bekjente, kjendiser etc.)?

Nästan vem som helst! Efter en så här lång period av restriktioner längtar jag ofantligt efter en riktigt god cortado på ett stimmigt kafé.

Hva gjør du på fritiden?

Den här tiden på året vill jag ut i ekhagarna och vitsippsskogen. I sommar ska jag vara vid en sjö, och i höst ska jag lära mina barn att känna igen trattkantareller. När jag är hemma och ledig lagar jag gärna mat, eller läser recept.

Boktips innen skjønnlitteratur

Jane Eyre finns som ljudbok i en väldigt fin tolkning av Amanda Root. Den passar utmärkt att lyssna på under promenader i ekhagar.